Draghållfasthet
Draghållfasthet, även känd som draghållfasthet eller draghållfasthet, avser den maximala dragpåkänning som ett material kan motstå i ett dragprov tills det går sönder. Detta spänningsvärde uttrycks vanligtvis i MPa (megapascal). Draghållfasthet är en viktig indikator på ett materials förmåga att motstå dragskador, och det återspeglar materialets förmåga att bibehålla integritet när det utsätts för en dragbelastning.
I ett dragprov fixeras provet på en dragprovningsmaskin och sedan appliceras en dragbelastning gradvis tills provet går sönder. Under denna process kommer testmaskinen att registrera spännings- och töjningsdata för provet. När provet går sönder är det maximala spänningsvärdet som registreras av testmaskinen materialets draghållfasthet.
Förlängning
Förlängning hänvisar till procentandelen av den långsträckta delen av provet efter att det bryts i spänning till sin ursprungliga längd. Förlängning är en viktig parameter som indikerar enhetlig eller stabil deformation av ett material. Det återspeglar materialets förmåga att genomgå plastisk deformation när det utsätts för en dragbelastning.
Beräkningsformeln för förlängning är: förlängning=(längd efter brott - originallängd) / originallängd × 100 %. I ett dragprov kan töjningen beräknas genom att mäta längden på provet före och efter det går sönder.